Söndagskänsla en vanlig torsdag
Och det är bara ringar på vattnet
en efter en och sedan om igen
runt i en cirkel, hand i hand
Om vi brann
Om än bara för en liten stund
Ett ständigt sorl, runt husknutarna, mellan fasader
Ett ständigt sorl, runt husknutarna, mellan fasader
ett ovidkomligt rus, och vi öppnar våra dörrar, våra fönster
låter vinden ta tag i gardinerna
ser hur de dansar, erinrar oss minnen
Kanske är romantiseringen bara en sanning med modifikation, snuddar vid svaret.
Och vi målade av kvällen på baksidan av handen, följde konturerna av en bild tagen från minnet.
"Det ansvar jag axlar, den börda som tynger är inte min att bära
Kanske är romantiseringen bara en sanning med modifikation, snuddar vid svaret.
Och vi målade av kvällen på baksidan av handen, följde konturerna av en bild tagen från minnet.
"Det ansvar jag axlar, den börda som tynger är inte min att bära
jag bävade inför svaret, tog ett ord i taget
och försökte forma en förståelse om den värld jag lever i"
Så, jag fortsätter att skriva brev, lösa ekvationer, samla på mig intryck, tvätta kläder, ringa telefonsamtal, välkomna hösten. Tänder levande ljus, läser om studieteknik. Funderar på om detta med att ha klassisk musik på i bakgrunden faktiskt är något som främjar inlärningen, tänker att det inte kan skada, planerar in en snabb skånevisit, äter på tok för mycket choklad, lyssnar på The Weepies på repeat.